Ärkebiskopen sommarpratar
Söndagen den 12 juli sommarpratar ärkebiskop Martin Modéus. Det blir glimtar ur en ärkebiskops vardag och reflektioner om kyrkan i vår tid.
Söndagen den 12 juli sommarpratar ärkebiskop Martin Modéus. Det blir glimtar ur en ärkebiskops vardag och reflektioner om kyrkan i vår tid.
Folkmusikern Sara Parkman växer som konstnär – och som förkunnare. Hon är lika hemma i folkmusiken som i mässans liturgi. Den nya turnén tar henne utanför Sverige.
Nu är det pingst, den helige Andes högtid. Kyrkans Tidning har frågat åtta personer om deras relation till den heliga Anden.
Påve Leos encyklika, Magnifica humanitas, öppnar viktiga dörrar. AI har rötter hela vägen till Eden, och är först och främst, faktiskt, en teologisk fråga. Det skriver Robert Tjernberg i en krönika.
Göran Larsson, präst, psykoterapeut och författare, har avlidit efter en längre tids sjukdom. Han blev 73 år. Kyrkans Tidnings kulturredaktör Kajsa Söderberg minns ett fint samarbete.
Den yttersta tiden har gjort en storstilad comeback. Men forskare menar att god apokalyptik kan leda till handling.
Är apokalypsen nära, en oväntad andra chans och miljontappet! Ny vecka, ny Torsdagsdepp med prästen Johan Garde och journalisten Robert Tjernberg.
För fjärde gången håller Cristoffer Forssander, universitetspräst i Karlstad, fredsbön för Ukraina. Hur ska de som berövats så mycket orka tro på en framtid?
Christian Braw läser Bengt Pohjanens Förlåt, jag är poet och upplever en sida av Pohjanens livsverk som kommer att leva länge.
Ludvig Lindelöf besöker Göteborgs filmfestival och funderar kring var våra gemensamma myter skapas i dag.
Robin Johansson välsignades av Skarabiskopen Åke Bonnier för sitt arbete. Men hur ska man förstå ikonernas comeback i Svenska kyrkan - och dess teologi.
Introduktionen till Thomas av Aquino är sakligt krävande och inte behagligt lättläst. Men för det mesta är den stilistiskt högtstående, skriver Stig Strömholm som tacksamt tar emot den svenskspråkiga volymen.
"Jag började fördjupa min tro för tio år sedan när vi gjorde tv-programmet Djävulsdansen. Då tog jag tag i mitt eget medberoende", säger Sanna Lundell, journalist och teologistuderande, i podden Var ska jag ställa Jesus?
Drönarmur, trumpviskare, hjärnröta. Många av nyorden som presenterades i måndags kan tolkas i ljuset av en komplex värld. Ett av dem varit viktigt länge i kyrkans värld. Men alla tycker inte att det är oproblematiskt.
En artist och en professor är nya hedersdoktorer.
I den nya bibelöversättningen omtolkas ett centralt ord i julevangeliet. Julkrubborna kan därför behöva kompletteras.
Docenten Caroline Klintborg i Kyrkans Tidnings podcast Vox populi; om trender, teologi och kyrkans framtida utmaningar
I veckans avsnitt av podcasten Vox Populi skärskådas prästen och författaren Emma Audas bok om äktenskapet. Och vad är det hon attraheras av i sitt eget?
Dag Sandahl, Christer Sturmark och Elisabet Pettersson ger sina bilder av hur händelserna påverkar Svenska kyrkan.
Kändisteologen en av tre kandidater som kan vinna i kategorin "Årets röst".
Karl-Ove Knausgård får mig att vilja riva upp ett 60 år gammalt beslut. Ökad kristendomskunskap är nyckeln till en större förståelse av världen.
Rapporten svenskarna och tron avslöjar kyrkans utmaning, och möjlighet, med en ung generation troende.
Kärlek som inte omfattar de svagaste bara tomma ord.
Vi blir allt mindre av kyrka och alltmer av ideell organisation för var dag som går.
Jag tror inte det är bristen på folklighet som får människor att lämna kyrkan. Jag tror det är bristen på Gud.
För att möta våra ungas längtan efter andlighet och fördjupning så krävs det utförlighet och en mångfald av perspektiv i kyrkans undervisning. Vi behöver våga oss på de svåra frågorna och hitta en nyttig balans i att förenkla och förklara. Vi får inte heller värdera olika perspektiv i kyrkans teologiska bredd.
Tyvärr har en del människor genom åren valt att lämna Svenska kyrkan då de varit missnöjda med vilken riktning församlingar har tagit.
Visst, kyrkan ska fortsätta att fira gudstjänst förrätta dop och vigslar och allt det andra som tillhör kärnuppgifterna men idag krävs också något mer
Replik. Det går såklart att, som Sjunnesson, lyfta fram diverse forskare och litteratur. Men vad säger Jesus egentligen om sig själv?
Kristi verkliga närvaro i nattvarden bekräftas i artikel tio, men utan att exakt definiera hur detta sker. Det lämnar utrymme för olika teologiska tolkningar.
Ofta framställs luthersk tradition som intellektuell och dogmatisk. Jag skulle hävda att betoningen på skönhet i gudstjänstlivet är en tydligare markör.
Svenska kyrkans skogsbruk är mer än en intern angelägenhet.
Trosbekännelsernas samlande förmåga har förstås i viss mån att göra med vad de inte tar upp. Men fördenskull ska vi inte lura oss att tro att de säger mindre än de faktiskt gör.
Begreppet rymmer olika etiska, teologiska och ideologiska vägval. Att säga att man bejakar ekoteologi räcker inte längre. Det är dags att säga hur, varför, och till vems förmån.
Från Beethoven till Åsa Jinder. Det är 262 upphovsmän som står bakom de 233 psalmerna i förslaget till ny psalmbok. Här är listan i alfabetiskt ordning.
Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik och psalmteolog har lyssnat på ett urval av psalmer och funderat på vad texterna förmedlar.
Missionsuppdraget är inte valfritt, vare sig om vi kikar i Matteusevangeliet eller Kyrkoordningen. Men det är först då dessa ord omsätts till handling som kyrkans kapacitet, resurser och tålamod prövas.
Vi män ska inte i första försöka bli mer som kvinnor även om vi har mycket att lära av dem. Vi ska i stället bli de män som Gud har tänkt att vi ska vara. Därför är vi olika också ovanför halsen och könet är inte bara en social konstruktion.
Fredrick Federley, tidigare EU-parlamentariker för Centerpartiet, ställer upp i kyrkovalet.
Replik. Segrarna skriver historien. Det vet alla.
I Svenska kyrkan syns en tilltagande närsynthet i frågor som den om nattvardselementens autenticitet. Kan det bero på att vår internationella exponering alltmer handlar om England?
Om vi inte vill ha en kyrka som lever i evig adolescens måste vi odla självkritik.
Som i många frågor går den verkliga skiljelinjen mellan protestantisk självtillräcklighet och en vilja att stå i den stora kyrkliga traditionen.
Slutreplik. Vi har en stor och vacker teologisk bredd i Svenska kyrkan idag. Men vi har också ett uppdrag att förverkliga och synliggöra vår enhet.
Vi har ju faktiskt svar och talar sanning. Kyrkan har till och med en dogmatik.
Allt fler vill lära sig mer om Jesus – de vill lära känna Jesus. Det gäller särskilt ungdomar och unga vuxna, som inte bär på de negativa bilder av kyrkan som var vanligare i deras föräldrars generation.
"Överlåtelsebön" allt vanligare i Svenska kyrkan.
Religionsfilosof, pedagog, själavårdare, författare, politisk teolog, miljödebattör, biskop. Bredden i Martin Lönnebos andliga gärning lyftes nyligen på Vårdnäs stiftsgård. "Bitarna föll på plats", sammanfattade biskop Jonas Jonson symposiet.
I efterhand önskar jag att jag hade studerat teologi någon annanstans än i Sverige. Lärarna var det inget fel på. Det var bara det att de inte hade tid eller råd med min utbildning. Det borde vara ett större bekymmer för Svenska kyrkan än att enskilda blivande präster mitt i livet upplever att de inte har tid eller råd med sin.