Upptäckten: Ett 730 år gammalt golv från kyrkan
Prästen Torbjörn Axelssons specialintresse ledde honom till ett golv från Gagnefs medeltida kyrka. En unik upptäckt som fyller i historiska luckor.
Prästen Torbjörn Axelssons specialintresse ledde honom till ett golv från Gagnefs medeltida kyrka. En unik upptäckt som fyller i historiska luckor.
”Det går att hitta spännande saker på vilken kyrkogård som helst.” Journalisten Marita Sköldberg har gjort ett stort detektivarbete och berättar om 450 kyrkogårdar i en ny guidebok.
Jonatan Järbel ser en tv-serie med koncentrerad toxisk maskulinitet i 1800-talstappning.
Var stormannen Hergeir lät bygga sin kyrka har länge varit ett mysterium. Nu tror arkeologer att de kan ha funnit den.
Att Jesus är funnits är inget snack. Men historieprofessor Dick Harrison menar att sanningen om honom är mer radikal än vi själva förstår.
Vad om kyrkklockor klämtade sjuttioen gånger – inte i fördömelse, utan i sorg? För sanningen är: vi bränner fortfarande kvinnor. Inte med eld, men med misstänksamhet.
Replik. Segrarna skriver historien. Det vet alla.
En namngiven kvinnlig brodös från 1600-talet. Helena Larsdotter Lindelia är unik, liksom de femtiotalet mässhakar och andra textilier som fortfarande finns kvar. Kyrkans Tidning fick en exklusiv titt på Historiska museet.
Hammar lyfter fram Vägmärken på ett sådant sätt att man får en känsla av att den står i paritet med de fyra evangelierna, skriver Lars Djerf.
Fem centimeter ned i jorden på Hardeberga kyrkogård hittades ett mycket gammalt föremål. Det kopplar kyrkan till vikingatiden.
Slutreplik. Biskop Dalevi har kommit på mig med slarv. Låt mig få göra bättring.
Slutreplik. Om frågor om vad som hänt med kroppen är ointressanta varför ens ta kvinnorna som var först vid den tomma graven och deras vittnesbörd på allvar?
På 1940-talet fanns det präster i Sverige som var medlemmar i nazistiska organisationer och som trots detta behöll sitt arbete. Det är en del av historien som Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift, tycker att Svenska kyrkan behöver bearbeta mer.
Utanför Torsåker kyrkogård i Kramfors pastorat finns en oidentifierad massgrav. Den kan ha kopplingar till häxprocesserna. Det tror i alla fall släktforskaren Jan Forsmark, som vill att Svenska kyrkan gör upp med sitt förflutna.
När pelarna i Heliga Kors kyrka i Ronneby skulle restaureras gjordes ett fynd från 1911. Janica Eriksson Zachris, kyrkogårdskoordinator vid Ronneby pastorat, berättar vad som hittades och hur man nu bidragit till framtiden med ett nytt fynd.
Räknat från Uppsala möte har Sverige haft katolska och evangeliskt lutherska ärkebiskopar lika länge: 429 år vardera. Mycket har förändrats genom åren. Ändå skulle landets förste ärkebiskop Stephanus och Martin Modéus haft en del gemensamma problem att dryfta om de fick chansen.
UPPDATERADStockholms domkyrkoförsamling bjöd in till ceremoni för att öppna tidskapslar som man hittat under renoveringen av Storkyrkans fasad. Den äldsta var från 1742.
Nu påbörjas ett omfattande saneringsarbete i Bro kyrka efter skadegörelsen på måndagskvällen där någon tömt två pulversläckare i kyrkorummet där det finns en mängd värdefulla föremål. – Vi vet ännu inte vad som har skadats för framtiden, säger Rebecka Svensson, stiftsantikvarie.
Rakryggad och gladlynt. Så minns prästen Bertil Helander sin farfar, epicentrum för en av förra seklets största rättsprocesser, Helanderaffären. Efter decennier av offentlig glömska målades Dick Helanders porträtt härom året. Kyrkans Tidning sammanförde Bertil Helander med porträttets initiativtagare Johan Dalman för ett samtal om biskopen som avsattes.
Nyligen högtidlighölls minnet av Fadime Sahindal, som hedersmördades av sin far för 20 år sen. Sten Hjalmarsson blickar bakåt i nordisk historia och skönlitteratur och ser samma förtryck kopplat till heder. Kvinnor bevakas av män som har eller tar sig makt.
Backstuga eller köksö, husförhör eller yoga? Psalmens historia speglar samhällets. Tanke & Tro tecknar den svenska psalmsångens tidslinje.
Göran Rosenbergs biografi över Stockholms rabbin 1914–1948 är en nyttig utmaning och ett historiskt viktigt dokument. Mikael Ringlander recenserar "Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek".
Särskilt intressanta gravar ska bevaras för framtiden. I Kungälv-Ytterby församling har 67 gravar k-märkts,. Utgångspunkten är en kulturhistorisk genomgång som gjorts av Bohusläns museum.
Sju gravar från vikingatiden hittades när en tomt förbereddes för ett villabygge. De dateras till stadens äldsta tid och de döda hör till de allra första kristna i området.
Hitta smarta sätt att välkomna både församlingsbor och turister till kyrkan i sommar.– För den som bara har någon lördag ledig kan det betyda mycket att församlingen erbjuder en familjeaktivitet eller kulturupplevelse, säger Maria Sandell på kyrkokansliet.
Det Heliga landet. Paradiset på jorden med den gyllene staden. Genom århundradena har vi längtat dit och än i dag står Jerusalem i centrum för svenskarnas intresse. En ny bok undersöker hur fascinationen uppstod och vilka uttryck den tagit sig.
Det var troligen ett dödfött barnbarn som låg i kistan tillsammans med 1600-talsbiskopen Peder Winstrup. Det meddelar Lunds universitet efter att bland annat ha gjort en dna-analys.
Prästparet Mogens Amstrup Jacobsen och Lena Malm bjuder in till grosshandlarvillan där tiden har stått stilla sedan 1934. I somras slog de upp portarna för allmänheten till huset som har legat i Törnrosasömn.
Är Tegnér en person när han skriver brev och en annan person när han diktar och predikar? Christian Braw recenserar Sten Hidals Tegnér och kristendomen.
Kristendomen gjorde livet bättre för kvinnor. Det menar Syster Sofie Hamring, som i en ny bok gör upp med föreställningen om kristendomen som ett historiskt nedköp för jämställdheten.
Berättelsen som synagogans tillkomst speglar det judiska Stockholms historia. Boken beskriver hur samhällets omvandling gjorde insteg bland judendomens svenska utövare och den judiska befolkningen i Stockholm. Barbro Matzols recenserar boken Jag må bo mitt ibland dem.
Jesu födelsestad Betlehem utarmas på kristna och de som bor kvar är hårt trängda. Kjell Jonasson tecknar en bild av Betlehem under pandemin och ger en historisk bakgrund.
Julens koppling till mat och gemenskap har gamla rötter. I det gamla bondesamhället var Jesus hedersgästen vid julbordet, och helgens mattraditioner präglades av både kristna och magiska föreställningar. Etnologen Ewa Bigestans tecknar historien om julmaten och livsåskådningen.
Historikern Rutger Bregman har slagit igenom stort med sin argumentation för människans godhet. Men trots sin berättartalang övertygar han inte. Jan Häll recenserar boken I grunden god.
Nu har det hänt igen. Jag har upplevt nära umgänge med en person som är död sedan länge. Det är Pehr Stenbergs levernesbeskrivning som har blivit renskriven, kommenterad och utgiven. Västeråsbiskopen Mikael Mogren har läst 1700-talsprästens ovanliga självbiografi.
Att få ihop ofullständiga fragment från Dödahavsrullarna i rätt ordning är ett mardrömslikt pusslande. Med svensk hjälp har djur-dna utvunnits ur pergament med de gamla texterna. Därmed klarnar pusselbitarna och skrifterna kan lättare tolkas.
Den medeltida träkyrkan i Södra Råda återskapas nu efter mordbranden som slukade oersättliga värden 2001. Men det blir ingen kopia. I stället står arbetssättet i fokus.
Martin Kjellgren är historikern som haft ett annorlunda uppdrag under två år. Han har gått igenom alla de böcker som gömt sig i olika skrymslen i 224 kyrkor i Linköpings stift.
Fredrika Bremer och Paul Petter Waldenström red hit på smala bergsvägar. Selma Lagerlöf och Sven Hedin tog tåget. Dessa Jerusalemfarare, och många fler, får vi möta i diplomaten Karin Roxmans bok ”Sverige i Jerusalem”.
FNL-demonstrationer, mössbål och revolutionär yra. Det har skrivits hyllmeter text om 1968. Men hur Svenska kyrkan präglades av revolutionsåret är ett relativt nytt forskningsfält. I Rännil blev till flod drar Gunnar Hyltén-Cavallius linjer mellan den lilla studenttidningen Inter nos till dagens kyrka.