Tidigare studier har pekat på svårigheter att förmedla kristen tro till unga. Men en ny studie visar att konfirmationsundervisning kan leda till både fördjupad tro och fortsatt engagemang i kyrkan.
I samband med att Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Skao firar 80 år har ett stipendium på 80 000 kronor delats ut.
En ny studie har undersökt vad som får svenskar att må bra. Ett starkt socialt liv är det viktigaste. Det kan vara ett skäl till att de som ofta går på gudstjänst är lyckligare, säger forskaren August Nilsson.
Svenska professorn, astrokemisten och katoliken Karin Öberg ber regelbundet för sina doktorander på Harvard university.
Många troende aktivister är frustrerade. De tycker att kyrkan talar vackert om klimatet men inte agerar som en föregångare. Det visar ny forskning om tro och miljöengagemang.
Under 2026 kan Svenska kyrkans medlemmar bli färre 50 procent av befolkningen. Biskop emeritus Sven Thidevall varnar för att en mindre kyrka kan bli klassbunden.
Tyngdpunkten för teologistudenter har förskjutits från akademisk teologi till lokal och erfarenhetsbaserad kunskap. Vill vi ha det så? frågar sig Karin Rubenson och landar i att den perfekta prästutbildningen tycks förbli en utopi.
Eros och Agape av Anders Nygren har getts ut på nytt - en av få böcker av svenska teologer med internationellt genomslag. Joseph Sverker anser att boken behövs i självhjälpens tidsålder.
Vad betyder det att barn har religionsfrihet, det vill säga rätt att utöva vilken religion de vill eller ingen alls? Frågan lyfts på Barnkultursymposium 2026 vid Stockholms universitet den 19 och 20 mars.
Vi måste prata om synden. Det menar prästen Jenny Karlsson, som i sin avhandling använder feminismen som både resurs och motpart.
Nåd för klimatsyndare, finns det? I en färsk avhandling formulerar Fredrik Johansson Seltman en frälsningslära för det planetära nödläget.
”Det fanns präster i Svenska kyrkan med nazistiska sympatier även om den antinazistiska rörelsen var starkare”, säger Gustaf Forsell, kyrkohistoriker, Uppsala universitet.
Motiv där eviga värden bara anas och personliga symboler har trängt undan det klassiska korset. "Det finns en önskan i dag om att vara oerhört originell. Det återspeglas också i annonserna", säger forskaren Lena Rogström.
Doktorandtjänst ska förbättra rekryteringen.
Visst, kyrkan ska fortsätta att fira gudstjänst förrätta dop och vigslar och allt det andra som tillhör kärnuppgifterna men idag krävs också något mer
Svenska kyrkans skogsbruk är mer än en intern angelägenhet.
Replik. Ärkebiskopen är högst medveten om att han i sin replik går på minerad mark och följaktligen drar slutsatsen att inte gå in i någon som helst polemik eller – det Gud förbjude – dialog med Egyptson.
Det är en houngsfälla att locka folk till kyrkan genom kulturarvet, säger forskaren Helena Wangefelt Ström. "Det är som att man glömmer bort att berätta om det allra viktigaste, vad en kyrka är, för det tar man för givet".
I en ny studie har nyblivna präster följts under de första åren i tjänst. Syftet har varit att bättre förstå hur de lär sig det prästerliga hantverket i praktiken - och att se likheter och skillnader mellan att bli präst i Sverige, Norge och Danmark.
Käre ärkebiskop Martin – organisera ett samtal för att överbrygga de motsättningar som finns. Lär av andra kyrkors synodprocesser.
Svenska kyrkan vill veta vilka psalmer som är mest och minst frekvent använda. Därför ska församlingarna under ett år registrera vad de sjunger under sina gudstjänster.
Slutreplik. Om frågor om vad som hänt med kroppen är ointressanta varför ens ta kvinnorna som var först vid den tomma graven och deras vittnesbörd på allvar?
Replik. SKR:s generalsekreterare Sofia Camnerin svarar på kritiken i Jacob Rudenstrands debattartikel.
Jag instämmer med Sofia Camnerin om att korset och uppståndelsen visar att Gud delar vårt lidande. Men det är ett hopp som det finns goda skäl för.
"För fem år sedan ungefär hamnade jag ganska djupt i missbruk av alkohol, då kom Gud till mig mitt i allt det", berättar Karin Adelsköld komiker, föreläsare och journalist i podden ”Var ska jag ställa Jesus”.
Amerikaner som upplever att de blivit mer andliga med tiden är fler än dem som upplever att de blivit mer religiösa. Det visar en ny studie från forskningsinstitutet Pew Research Center.
Elin Lockneus lägger fram sin avhandling i praktisk teologi på Enskilda högskolan Stockholm fredagen den 26 januari. Judith Fagrell har läst avhandlingen och finner en uppmaning och utmaning som lockar till mer.
Forskare vid Uppsala universitet beviljas medel för forskningsområde där äldre kvinnors frivilligarbete undersöks. "Det känns viktigt", säger forskaren Martha Middlemiss Le’Mon.
Linus Hermansson är diakon och nybliven doktorand som nyligen tilldelats Diakonisällskapets uppmuntransstipendium på 25 000 kronor för sin påbörjade forskning vid Göteborgs universitet.
Varje dopgudstjänst är ett unikt stycke hantverk. I en ny avhandling analyserar Joel Appelfeldt prästers och pastorers liturgiska kreativitet.
Årets bokmässa har judisk kultur som huvudtema. Bland gästerna på Svenska kyrkans scen Se Människan märks den norska forskaren Cora Alexa Døving som studerar hur den judiska självbilden förändras.
”Ledarna får inte glömma att konfirmander i dag faktiskt har valt att vara där och vill lära sig något”, säger forskaren Caroline Klintborg, som intervjuat 28 ungdomar om deras erfarenheter som konfirmander.
Nu höjs röster för att peta huvudgudstjänsten från dess centrala plats i Svenska kyrkan: En stor del av kyrkans resurser läggs på något som de flesta medlemmar ratar och inte ens kyrkans personal och förtroendevalda firar självklart gudstjänst på söndagen.
Sju universitet får 25 miljoner av Vetenskapsrådet för att starta en forskarskola i islamologi."Vi hoppas kunna säkra kompetenser som finns inom området", säger religionsvetaren Jonas Svensson.
I en stor studie granskas ungas syn på religion och värderingar. Enligt sociologiprofessor Jan O. Jonsson är den stora religiösa rörelsen bland unga svenskar i dag islam, inte kristendom.
Stefan Gelfgren är docent i religionssociologi och lektor i religionsdidaktik vid Umeå universitet. Han har sammanställt en digital karta över alla bönhus och kyrkor i Luleå stift.
Under våren startades en ny stiftelse på Uppsala universitet, uppkallad efter Anders Bäckström som är professor emeritus i religionssociologi och tillika präst.
Att, som Farshid Jalalvand, beskriva kyrkan som kunskapsfientlig är en grav förvanskning menar en läsare.
Berättelsen om kvinnan vid Jesu sida lockar forskare, feminister och sökare. En ny uppsättning av Jesus Christ Superstar sätter åter ljuset på en av Bibelns mest tolkningsbara gestalter: Maria Magdalena.
Vill vi på sikt överleva på vår jord måste vi snabbt som ögat hejda oss som individer och nationer. Stefan Edman recenserar "Jorden. Vår planets historia och framtid" av Owen Gaffney och Johan Rockström.
I Östra Sallerups kyrka i Skåne har ett ovanligt fynd gjorts: ett klotter på latin, inristat på väggen någon gång på 1200-talet, som kan lära oss mycket om dåtidens samhälle.
I den senaste klimatrapporten från FN konstateras att om klimatförändringarna ska stoppas måste kraftiga åtgärder ske nu. Före 2030 måste jordens utsläpp halveras. I Svenska kyrkan är ambitionen att redan vara klimatneutral 2030.
– Begravningssederna har förändrats långsamt genom århundradena. Men under pandemin ökade takten, säger Jan-Olof Aggedal, präst och docent i praktisk teologi, som forskar om riter.
Om nya målgrupper nåtts med de digitala gudstjänsterna är svårt att veta. Däremot har de förbättrat situationen för många som gärna hade velat gå i kyrkan om de kunnat, säger forskaren Frida Mannerfelt.
Den som vill glädjas av nuet måste förbereda framtiden. Det säger Ulrika Sandén, som forskar om hur cancerpatienter hanterar frågor kring hopp och död.
Alla präster, diakoner, musiker och pedagoger i Malmö pastorat samlas under två dagar för att diskutera riten och de kyrkliga handlingarnas betydelse i en stad i utveckling.
Människan är mer än en maskin som ska smörjas med 10 000 steg om dagen. En ny bok skildrar det existentiella perspektivets betydelse ända ner på cellnivå.
Unga vuxna är mer benägna att tro på liv efter döden än äldre, indikerar en ny undersökning. En orsak kan vara att idén om ett liv efter döden är populär i filmer, dataspel och musik.
Det var troligen ett dödfött barnbarn som låg i kistan tillsammans med 1600-talsbiskopen Peder Winstrup. Det meddelar Lunds universitet efter att bland annat ha gjort en dna-analys.