Till minne eller åminnelse?
Vad kan det vara Jesus vill ha sagt?
En biskop har medverkat i anpassningen av ökenmässan till Svenska kyrkans ordning. Emma Audas, vice preses för Ekumeniska kommuniteten, beklagar domkapitlets nej till mässan.
De katolska biskoparna i Norden har förtydligat hållningen till frimureriet. En katolik som är frimurare kommer inte att få ta del av några sakrament.
God själavård är att finna praktiska lösningar på sättet att fira Herrens måltid, så att ingen känner sig överkörd oavsett åsikt och uppfattning.
Varje år 23 juli högtidlighåller Societas Sanctæ Birgittæ (SSB) den heliga Birgittas himmelska födelsedag. I år samlades cirka 450 personer till högtidsgudstjänst under SSB:s möte i Vadstena. En av talarna under dagarna i Vadstena är en omdiskuterad lettisk biskop.
Kristi verkliga närvaro i nattvarden bekräftas i artikel tio, men utan att exakt definiera hur detta sker. Det lämnar utrymme för olika teologiska tolkningar.
I mitten av mars fick Ellen Jakobsson sin prästkrage tillbaka. Nu är hon anmäld till domkapitlet igen.
Många oroliga präster har hört av sig till prästen Sven Hillert efter hans debattartikel. Han vill se en generösare tolkning av bekännelsen.
I Svenska kyrkan syns en tilltagande närsynthet i frågor som den om nattvardselementens autenticitet. Kan det bero på att vår internationella exponering alltmer handlar om England?
Som i många frågor går den verkliga skiljelinjen mellan protestantisk självtillräcklighet och en vilja att stå i den stora kyrkliga traditionen.
"Tänk om vi som tar emot brödet och vinet deltar i en motståndshandling och på samma gång en fredshandling – inte primärt i kraft av oss personligen utan i kraft av Guds kärlek?" Mika Wallander reflekterar inför midfastosöndagen.
Replik. Det är min erfarenhet som präst och biskop att båda dessa går att förena på ett bra sätt.
Nyligen slog Försvarsmakten fast att personer med celiaki inte får göra värnplikt, jag hoppas att kyrkan vill vara bättre än så
Vad kan egentligen användas som bröd och vin i mässan? En företrädare för den liturgiska kommissionen i Engelska kyrkan har nu slagit fast hur kyrkolagen ska tolkas.
En församling i Skåne ansökte hos domkapitlet om att fira ekumenisk mässa som huvudgudstjänst - med kardinal Anders Arborelius som celebrant.
Man kan inte byta tidigare innehåll till mänskliga rättigheter och allas lika värde. Det behövs teologisk reflektion för att kyrkan ska beröra.
Jag har sett hur det glesnat i kyrkbänkarna, men det senaste året har något för mig nytt kommit till: En del gånger har det blivit mässfall. Alltså: Ingen kom till gudstjänsten!
Jag har knappt varit på någon gudstjänst utan att någon liten detalj saknat stöd i kyrkohandboken
När biskop Erik Eckerdal i mässan i samband med kyrkomötets öppnande lade till ”dig” i nattvardsbönen uppstod en debatt. Sven-Erik Brodd skriver här att det inte är någon saklig förändring av konsekrationen att göra så, "inte ens en tolkning av den och avviker definitivt inte från Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära".
Erik Eckerdal, biskop i Visby stift, gjorde ett eget tillägg när han läste instiftelseorden under gudstjänsten vid kyrkomötets öppnande. Att inte följa handboken när man är biskop är anmärkningsvärt, tycker några av kyrkomötesledamöterna.
Det finns ett stort behov av ideellt engagemang i församlingen, allra främst i mässan. Hur fyller vi som församlingstillhöriga och anställda det behovet? Främst genom att ändra vårt synsätt på hur vi utformar mässan tillsammans med ideell kraft. Det måste finnas frihet och utrymme för spontanitet i arbetet för att församlingsmedlemmar med sina individuella gåvor ska våga ta emot och vårda uppgifter. Målet, som är en ideell mässa, är idealet för att locka människor i alla åldrar till kyrkan.
Hur kan vi skapa ett inkluderande gudstjänstlivsom utmanar normerna och gör att man känner sig hemma, oavsett vilken kyrka man väljer att gå i? Debattörerna har ett antal förslag.
Jag sneglar på nattvardsgästerna som står före mig i tur och hoppas på att ingen av dem ska dricka ur den gemensamma bägaren. Det är inte utan att jag nu med visst vemod minns covid-tidens superhygieniska dagar.
Från och med den 1 juli är max 300 sittande besökare välkomna till gudstjänsterna. I Storkyrkan och i Katarina kyrka i Stockholm firas högmässa på söndag, för första gången på över ett år.
I USA vill flera katolska biskopar stoppa Joe Biden och andra katolska politiker som är för aborträtt från att delta i nattvarden. Vatikanens troskongregation varnar biskoparna i USA från att vidta en sådan åtgärd.
Särkalkar som inte har använts sedan spanska sjukan härjade har under coronapandemin tagits i bruk i Gustav Vasa kyrka i Stockholm.
Frågan om kristologin är något mer än teologiskt fikonspråk och spirituellt finlir. I förlängningen handlar den om vilka vi är och vilka vi kan bli. Det skriver Jonas Eek i sin recension av boken God visible, en historisk lärdomsresa.
Nattvardssdebatten får lättillgänglig relief i ny bok av Sven-Erik Brodd och Gunnar Weman. Pedagogiskt klartänkt, tycker recensent Barbro Matzols.
Biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan har gett anvisningar för hur församlingarna steg för steg kan avveckla coronarestriktionerna. Gudstjänst med nattvard kan firas från början av juni med en församling på högst 50 personer. Konfirmationsläger kan börja arrangeras i juni.
Visst är det märkligt att vi, efter alla sekler som gått, ännu inte fått samlas i en synlig nattvardsgemenskap, interkommunion.
Inställda gudstjänster ställer frågor om hur nattvarden kan firas. Steneby pastorat avstår helt, Halmstads församling firar enbart med bröd och Norra Ölands pastorat erbjuder sig att komma hem till församlingsborna.
Begränsningarna för att minska smittspridningen under coronapandemin får stora konsekvenser i kyrkolivet. Nu har biskopsmötet tagit fram en vägledning för att svara på frågan vad situationen innebär för nattvarden.
Före covid-19 gick nattvard på nätet knappt att föreställa sig. I dag utmanas plötsligt många av kyrkans självklarheter, och utan att den teologiska reflektionen har hunnits med. Frida Mannerfelt presenterar fyra resonemang mot nattvard online och fyra resonemang för.
Hortlax församling vill minimera risken för smitta vid nattvarden. Därför måste prästerna tvätta händerna med tvål och sprita sig just innan nattvarden delas ut.
Biskoparna vill att verksamheterna ska fortgå i möjligaste mån. Vid en eventuell samhällskris är kyrkans roll viktig.
I vår kyrka, där så stor möda har ägnats åt prästens kön, finns det alla skäl att i mässans form gestalta enhet mellan ämbetsbärare också över könsgränserna. Det tillför mässan en vidare dimension. Det kan bland annat ske genom att en koncelebrant tyst deltar i instiftelseorden eller själv läser delar av nattvardsbönen.
Biskopsbrev. Det talas mycket om romersk-katolska kyrkan, men inte om Equmeniakyrkan.
Ingenstans föreskriver vi, som Sven-Erik Brodd påstår, att redan konsekrerat ska konsekreras igen. Däremot understryker vi att instiftelseorden måste läsas vid varje kommunionstillfälle, skriver ärkebiskop Antje Jackelén som representant för biskopsmötet i en replik till Sven-Erik Brodd.
Att ta något som är helgat och avsett för att förmedla vår Herre till människor och hälla ut det på marken, låt vara på en särskild plats på kyrkogården, är för mig plågsamt vanvördigt.
REPLIK. Det blir omöjligt att säga att Kristi närvaro inte skulle vara förblivande i brödet och vinet efter det att nattvardsmåltiden avslutats. Anna Karin Hammar skriver om biskoparnas brev om nattvarden.
Det hade varit intressant om biskoparna diskuterat när de bryter med ”luthersk tradition”. Ett sådant brott är nämligen grundläggande i biskopsbrevet.
Varför nattvard? I dag har Svenska kyrkan många fler svar på den frågan än tidigare. Det är också något som församlingarna kan samtala om när biskoparna nu kommer med ett nattvardsbrev.