Perfekt present till nördiga kyrkvänner
Kyrkans Tidnings reporter Josefin Linderås samlar familj och vänner för att spela ett nytt sällskapsspel. Succén blir omedelbar bland kyrknördarna.
Kyrkans Tidnings reporter Josefin Linderås samlar familj och vänner för att spela ett nytt sällskapsspel. Succén blir omedelbar bland kyrknördarna.
”Det fanns präster i Svenska kyrkan med nazistiska sympatier även om den antinazistiska rörelsen var starkare”, säger Gustaf Forsell, kyrkohistoriker, Uppsala universitet.
Är det rimligt att anta att Luther var bättre lämpad att definiera Bibelns kanon än den tidiga kyrkan var?
Vad om kyrkklockor klämtade sjuttioen gånger – inte i fördömelse, utan i sorg? För sanningen är: vi bränner fortfarande kvinnor. Inte med eld, men med misstänksamhet.
Trosbekännelsernas samlande förmåga har förstås i viss mån att göra med vad de inte tar upp. Men fördenskull ska vi inte lura oss att tro att de säger mindre än de faktiskt gör.
Replik. Segrarna skriver historien. Det vet alla.
Det är viktigt att dessa heroiska bekännare hedras. Deras offer har spritt baptismen över hela världen.
Slutreplik. Biskop Dalevi har kommit på mig med slarv. Låt mig få göra bättring.
Länge avfärdades kyrkorummets ristningar som vandalism eller klotter. I dag anses de värda att undersöka närmare. Arkeologen Annabell Fogelberg söker efter berättelserna som ristats i väggen.
I Tyskland finns minst fem gator uppkallade efter Sven Hedin, och i flera av dessa städer pågår nu diskussion om namnbyte, skriver debattörerna.
När pelarna i Heliga Kors kyrka i Ronneby skulle restaureras gjordes ett fynd från 1911. Janica Eriksson Zachris, kyrkogårdskoordinator vid Ronneby pastorat, berättar vad som hittades och hur man nu bidragit till framtiden med ett nytt fynd.
Genom sina böcker och tidningstexter har Dick Harrison fått rollen som kyrkohistorisk folkbildare. Med åren har han lärt sig vad som väcker mest känslor: Jesus, reformationen och kristnandet av Sverige.
Räknat från Uppsala möte har Sverige haft katolska och evangeliskt lutherska ärkebiskopar lika länge: 429 år vardera. Mycket har förändrats genom åren. Ändå skulle landets förste ärkebiskop Stephanus och Martin Modéus haft en del gemensamma problem att dryfta om de fick chansen.
I Östra Sallerups kyrka i Skåne har ett ovanligt fynd gjorts: ett klotter på latin, inristat på väggen någon gång på 1200-talet, som kan lära oss mycket om dåtidens samhälle.
En krympande kyrka, arga twittrare och krav på att höras bland tusen andra röster i samhället. Svenska kyrkans nya ärkebiskop kommer inte att sakna utmaningar. Men för den som vågar vara lågmäld och lyssnande kan det finnas en väg fram.
I helgen firas Missalethelgen i Skara. Då kommer Skaramissalet att finnas i domkyrkan och flera aktiviteter arrangeras runtom kyrkan.
Är kyrkan för lydig? Pandemin väcker frågor om kyrkornas självbild och ökar behovet av uppdaterad reflektion. På EHS upprepar man fjolårets succé med en sommarkurs om teologi i coronatid. Detta är den första artikeln av två om teologi i pandemins spår.
Många ledarsidor tar upp journalisten Jesper Bengtssons bok om socialdemokraternas kyrkopolitiska historia. Boken beskrivs som en skildring av hur Svenska kyrkan ”kapades” av Socialdemokraterna. Men Jesper Bengtsson är nöjd med hur kyrkan förändrats.
Caroline Krook gör kyrkohistoria till lustläsning. Elisabet Haglund spanar på moln i konsten. Och Gunnar Sjöberg skriver om söndagarna till bilder av Lars Segerstedt. Kortrecensioner av Brita Häll.
För tjugo år sedan läste konstnären och musikern Erik Jeor en bok med kyrkofädernas böner och blev knockad. Nu är han aktuell med en skiva där han tonsatt de urkyrkliga texterna.
FNL-demonstrationer, mössbål och revolutionär yra. Det har skrivits hyllmeter text om 1968. Men hur Svenska kyrkan präglades av revolutionsåret är ett relativt nytt forskningsfält. I Rännil blev till flod drar Gunnar Hyltén-Cavallius linjer mellan den lilla studenttidningen Inter nos till dagens kyrka.