Ni har rätt, kyrkan behövs i samtalet om klimatet
Replik. Vi menar att kyrkan behöver våga vara en modig röst.
Replik. Vi menar att kyrkan behöver våga vara en modig röst.
Hållbarhetskrisen handlar också om människans sökande efter mening.
Henrik Grape läser Evigheten och jorden. Resonemangen är välkomna. Det är behövligt att väckelsekristna finns med i klimaträttvisearbetet, tycker han.
Omställningen från fossila bränslen till hållbar el får konsekvenser på många sätt. Verkstäder och maskinhallar måste till exempel vara isolerade så att batterier kan laddas där.
Helena Molins dokumentär om Greta Thunberg och Fridays for future breddar förståelsen för hur det är att viga sin ungdom åt klimatkampen.
Slutreplik. Man vet att man har träffat rätt i sin kritik när beslutsfattarna själva inte vågar bemöta den.
Många troende aktivister är frustrerade. De tycker att kyrkan talar vackert om klimatet men inte agerar som en föregångare. Det visar ny forskning om tro och miljöengagemang.
"Jag måste göra mer nu – jag kan inte vänta tills småbarnsåren är över", säger Marie Durling.
"Kyrkan gör en massa dumt, inte minst när det gäller skogen. Samtidigt står kyrkan för hopp", säger Maria Estling Vannestål.
Replik. Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, svarar på en debattartikel av Ted Nyberg, Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan.
Replik. Debatten om färdplanen för klimatet handlar i grunden om huruvida Svenska kyrkan bäst styrs genom politiska partier, eller genom en modell som tydligt lyfter fram kyrkans andliga och lokala karaktär.
Sverige är redan ett av de länder i Europa som har lägst växthusgasutsläpp per capita.
På lördagen är det för tjugonde året dags för världens största klimatmanifestation. På flera håll i landet uppmärksammas detta av Svenska kyrkan.
Det är, som man säger, komplicerat.
Svenskkyrkliga profiler har ställt sig bakom ett nytt manifest. Viktiga frågor har hamnat i skuggan av upprustning och krigshot, tycker de.
Nåd för klimatsyndare, finns det? I en färsk avhandling formulerar Fredrik Johansson Seltman en frälsningslära för det planetära nödläget.
I höst kan det bli freds- och klimatfester över hela Sverige. Men Svenska kyrkan på nationell nivå vill inte ställa sig bakom.
Stormen Johannes gick hårt fram. Nu pågår arbetet med att överblicka skadorna i de drabbade stiften.
Det var svårt för Erika Bjerström att få sin journalistiska heder ifrågasatt. Nu berättar hon om hatet och hoten under sin tid som klimatkorrespondent.
Klimatets väl och ve är vår bästa chans för att fortplanta oss. Varför ser folk inte längre hur bokstavligt sexig frågan är?
Men vi får inte nöja oss med halvhjärtade resultat. Vi måste fortsatt stå upp för klimaträttvisa.
Eftersom processen skötts på detta klandervärda sätt blev jag inte besviken 18 november utan arg och ledsen.
"Jag ska inte helt dissa förhandlingarna. Men ska man läsa av den stora besvikelsen så speglar besluten inte behoven." Det säger Margareta Koltai, policyrådgivare på kyrkokansliet, som just har kommit hem från COP30 i Brasilien.
Hur ser omvärlden ut om 25 år? Hur kan kyrkan skapa platser där människor kan mötas, andas fritt och tala öppet? I projektet Andrum har några församlingar fått vara med och skapa hållbara visioner för framtiden.
Efter en lång omröstningsprocess blev det varma applåder.
Förtroendet för kyrkans demokratiska förmåga är skadat. Men det är inte för sent att läka detta.
I den hållbara utvecklingens namn ska kinesiska Senior Materials fabrik i Eskilstuna släppa ut 900 ton om året av det giftiga ämnet metylenklorid.
Biskop Andreas Holmberg kommer att delta i klimatmötet COP30 i Brasilien. Han tycker att regeringens sätt att hantera toppmötet sänder signaler.
Replik. Mänskligheten beter sig som ett stort meteornedslag.
Resultaten måste märkas i skogen. Ännu är det inte för sent.
Ekonomi och social omsorg konkurrerar inte med ekologisk hållbarhet.
Det blev en lång debatt när Svenska kyrkans ungas årsmöte skulle fatta beslut om köttmåltider på organisationens arrangemang.
Nu är Svenska kyrkans unga samlade till riksårsmöte i Skellefteå. Flera frågor väntas ge upphov till heta debatter.
Vi ser hur vi medelsvenskar fortsätter att göra av med resurser motsvarande fyra jordklot och att flygandet nästan är uppe i samma nivåer som innan pandemin.
Den verkliga makten och ansvaret ska alltid komma från lokal nivå, för det är där man finner den verkliga kreativiteten, lokalkännedomen och engagemanget.
Det är anmärkningsvärt att denna juridiska realitet inte tycks ha beaktats i kyrkostyrelsens skrivelse.
Svenska kyrkan riskerar att göra sig främmande för många människor som ser sin boendemiljö gå från naturnära till industrialiserad.
Secondhandbutiken Rättvist i Värnamo församling har fått ett ansiktslyft. Målet: på sikt ska kunderna känna igen sig i Svenska kyrkans secondhandbutiker.
Bra saker har gjorts och görs i Svenska kyrkans skogsbruk, men idag finns en stor samsyn om att vi vill och måste göra mycket mer.
Svenska kyrkans skogsbruk är mer än en intern angelägenhet.
Begreppet rymmer olika etiska, teologiska och ideologiska vägval. Att säga att man bejakar ekoteologi räcker inte längre. Det är dags att säga hur, varför, och till vems förmån.
Kyrkans vägval kring skogen går bortom skogspolitik och vinster. Det handlar om att visa att brukande i samklang med naturen är både möjligt och nödvändigt – och om att bevara framtidens livsutrymme.
Satsa på storskaligt effektivt ekologiskt regenerativt jordbruk på Svenska kyrkans egendomar.
Låt oss inte skrämma varandra med olika siffror. Det är både oärligt och ovärdigt en kyrka som vill kalla sig kristen.
Visa omsorg om klimataktivister: Vi är kallade till själavård för klimataktivister, och för alla som sörjer eller kämpar med klimatångest.
Birgit Nielsen är en av många engagerade medlemmar i Svenska kyrkan som vill se ett förändrat skogsbruk. Hon är starkt kritisk mot Göteborgs stift som hon tycker har undergrävt remissprocessen.
Det blir obegripligt för mig, som teolog och präst, att denna skogsutredning väcker så många ilskna och negativa reaktioner.