Rappt, kunnigt och ibland onödigt konfrontativt
Nyckelfrågan är hur kyrkan ser på sig själv och sin kallelse. Kristensson Uggla argumenterar för att bryta kyrkans isolering och navelskåderi, skriver Gunnar Sjöberg i sin recension.
Nyckelfrågan är hur kyrkan ser på sig själv och sin kallelse. Kristensson Uggla argumenterar för att bryta kyrkans isolering och navelskåderi, skriver Gunnar Sjöberg i sin recension.
Bengt Kristensson Ugglas tanke om ”religionens osynlighet” som folkkyrklig dygd har attraktionskraft. Men det visar också på en sårbarhet, skriver Jan Eckerdal i sin replik.
Det är som om den eckerdalska ekumeniken mera har sitt fokus på ”en enda kristenhet” än ”en enda mänsklighet”, skriver Bengt Kristensson Uggla i ett svar till Jan Eckerdal.
När samtalet fastnar i en diskussion för eller emot folkkyrkoteologi blir det sällan några teologiskt konstruktiva insikter. Det skriver Jan Eckerdal, direktor Sveriges kristna råd, i sin text.
Har Svenska kyrkan ett tillrättalagt sätt att se på historien för att det ska passa dagens tankesätt? Frågan ställdes på sin spets av professor Arne Rasmussen i ett samtal med ärkebiskopen.
Debatten om man kan vara folkkyrka i minoritet var oväntad, skriver Jonas Eek i en essä. Men den är ändå välkommen.
Under 2026 kan Svenska kyrkans medlemmar bli färre 50 procent av befolkningen. Biskop emeritus Sven Thidevall varnar för att en mindre kyrka kan bli klassbunden.
Vi borde diskutera vad kallet för Svenska kyrkan är, snarare än hur många svenskar som är medlemmar. Det skriver Robert Tjernberg i en krönika.