Varje ny bibelöversättning fördjupar budskapet
Syftet med nya översättningar av Bibeln kan vara att öppna glipor för oändligheten, att lägga ytterligare lager till mysteriet, skriver Petra Carlsson i sin betraktelse inför söndagen.
Syftet med nya översättningar av Bibeln kan vara att öppna glipor för oändligheten, att lägga ytterligare lager till mysteriet, skriver Petra Carlsson i sin betraktelse inför söndagen.
”Du skall inte dräpa” lyder det femte budordet. Kan man ändå vara präst och jägare? Kyrkans Tidning följde med prästerna Karin Öhagen och Sarah Lantz på älgjakt för att söka svaret.
I Jesu Kristi närhet sker förvandlingen av en människas hjärta, skriver Erik Bergman i sin betraktelse inför söndagen.
Nyckelfrågan är hur kyrkan ser på sig själv och sin kallelse. Kristensson Uggla argumenterar för att bryta kyrkans isolering och navelskåderi, skriver Gunnar Sjöberg i sin recension.
Vi kan inte stoppa tiden och inte kontrollera den, men vi kan sträcka oss mot den och välkomna den. Vår stund på jorden är just nu, skriver Kerstin Oderhem inför söndagen.
Ett samhälle och en kristenhet där människor inte längre kan skämmas är ett samhälle där människan har förlorat sin förmåga att påverkas av andra människors lidande. Så jag skäms, skriver Camilla Lif inför söndagen.
Hallå där... Lukas Hagel som disputerar i slutet av oktober vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet.
Fanny Willman läser Christian Braws essäsamling och blir mest berörd av brev samlade under rubriken ”Tre brev till en ny kyrkoherde”.
Det är ofta värt att kasta en närmare blick på den som man har framför näsan. Man kan få syn på Guds avbild. Eller en Guds son eller dotter, skriver Anna Sophia Bonde inför söndagen.
Bengt Kristensson Ugglas tanke om ”religionens osynlighet” som folkkyrklig dygd har attraktionskraft. Men det visar också på en sårbarhet, skriver Jan Eckerdal i sin replik.
Det är som om den eckerdalska ekumeniken mera har sitt fokus på ”en enda kristenhet” än ”en enda mänsklighet”, skriver Bengt Kristensson Uggla i ett svar till Jan Eckerdal.
Allt måste inte gå fort, vara enkelt och smidigt. Det finns också något vackert i långsamheten, skriver Ludvig Lindelöf inför tacksägelsedagen.
När samtalet fastnar i en diskussion för eller emot folkkyrkoteologi blir det sällan några teologiskt konstruktiva insikter. Det skriver Jan Eckerdal, direktor Sveriges kristna råd, i sin text.
Jubileumsåret till minne av den helige Franciskus går mot sitt slut. Kyrkans Tidning listar några av de avslutande evenemangen runt om i Sverige.
Sven-Erik Fjellström uppmanar oss att läsa texten om änglarna, trots att han egentligen har ett kluvet förhållande till Mikaelidagens texter.
Har Svenska kyrkan ett tillrättalagt sätt att se på historien för att det ska passa dagens tankesätt? Frågan ställdes på sin spets av professor Arne Rasmussen i ett samtal med ärkebiskopen.
Gunnar Sjöberg läser en ny antologi som hjälper till att tolka bibeltexterna med öppet sinne.
Har vi koll på vår egen tro, kopplingen mellan vad Jesus med sitt liv visar på och hur vi lever i vår vardag? Gunnar Sjöberg ställer frågan inför söndagen.
som är Svenska kyrkans nationella handläggare för kyrkomusik och initiativtagare till musik- och teologisymposiet Musik som trons språk i Linköping 18–20 september.
Döden sätter en gräns för vår räckvidd, men den sätter inte någon gräns för Guds kärlek. Det skriver Ida Andrae i sin betraktelse inför söndagen.
Sören Dalevi skriver om vad Sagan om ringen kan lära oss om barmhärtighet och hopp inför femtonde söndagen efter trefaldighet.
Om vi öppnar upp för det ordlösa tilltalet kan känslan stanna kvar. Ludvig Lindelöf skriver om andlig längtan och religiöst språk.
Biskop Teresia Boström har pilgrimsvandrat i Arådalen, mitt i ett landskap där klimatfrågan är högst konkret. Här möts tro, natur och samtid.
Gud använder sig inte av kopieringsmaskiner och han skannar inte heller, skriver Mika Wallander i sin betraktelse apropå ordet enhet.
Gunilla Renöfält läser Konfirmandledarens guide till psalmboken av Sofija Lazić Pedersen.
Säg inte att exploateringen och nyttjandet av folk och marker är i enlighet med Guds vilja, skriver Petra Carlsson i sin betraktelse.
Mysteriet blir inte mindre för att historievetenskapen kan lära oss hur och när människor bekände Jesus som Guds son, skriver Fanny Willman.
Lutherkongressen i danska Aarhus samlade forskare under rubriken Veni creator spiritus – trust and future.
Erik Bergman skriver på temat Friheten i Kristus i sin betraktelse inför söndagen.
Jesus talar till vårt hårda hjärta när tron och livet inte följs åt, skriver Kerstin Oderhem, missionsföreståndare EFS, inför elfte söndagen efter trefaldighet.
Det är min plikt att rösta, så det tänker jag göra. Men hur ska jag hålla balansen i den politiska åsiktsträngseln? frågar sig Camilla Lif.
Judith Fagrell läser Martin Modéus bok och finner god hjälp för församlingar som vill fördjupa sin kunskap om den andliga vården i ofredens tid.
Om vi hankar oss fram i vår tro och är håglösa kan vi frimodigt be honom: Kom, Jesus! skriver Anna Sophia Bonde inför Kristi förklarings dag.
"Störst av allt är kärleken" behövs mer än någonsin, skriver Beatrice Lönnqvist, kyrkoherde i Högalids församling, i sin krönika.
Kristoffer Morén om hur poddprojektet Trosbekännelsen har påverkat hans syn på tron och trosbekännelsen.
47 år efter Ludvig Jönssons Postilla för sökare kommer en ny postilla, mindre i omfång men i samma ärende, skriver Barbro Matzols.
Vi har ett uppdrag att göra världen levande igen. Att få grenarna på själens träd att knoppas och slå ut i blom, skriver Ludvig Lindelöf inför apostladagen.
Judith Fagrells avslutande pastoralteologiska reflektion inspirerar till reflektion kring hur välsignelsen används i dag, skriver Gunnar Sjöberg.
Johannes döparens dag borde vara en söndag att fira alla barn och ge ord åt visioner om soluppgångar, skriver Sven-Erik Fjellström.
Henrik Grape läser Evigheten och jorden. Resonemangen är välkomna. Det är behövligt att väckelsekristna finns med i klimaträttvisearbetet, tycker han.
Kyrkoherde Beatrice Lönnqvist läser Erik Helmersons roman Lågan i grottan och ställer sig frågan: Vad kan jag utstå för min tros skull?
Just nu är rösterna så många. Och tvärsäkra. Gud, hjälp oss att urskilja din röst, skriver Gunnar Sjöberg i sin betraktelse.
Att rusta kyrkan och samhället för fred. Att alltid ha freden som kompassriktning. Det är ärkebiskop Martin Modéus budskap i boken Fredsteologi i krigets skugga.
Lärjungarna blev inte nya människor över en natt. Men de blev medvetna om att de var burna av något som gav dem mod och hopp, skriver Ida Andrae i sin betraktelse.
Maria Küchen läser en bok om kronisk smärta och tro och finner en inspiration till att se medmänniskan.
Förra gången Karin Öhagen var konfirmandpräst var för tolv år sedan. I påskas var det dags för konfirmationsläger igen. Vissa saker är sig lika. Annat är helt förändrat, skriver hon.
På Fjellstedtska vantrivdes författaren Göran Tunström med de blivande prästernas självgodhet. Men oavsett hur många religiösa hycklare vi möter på vägen, blir vi inte fria frågan om Gud, skriver Sören Dalevi.
Svenska professorn, astrokemisten och katoliken Karin Öberg ber regelbundet för sina doktorander på Harvard university.
Det behövs pingst i världen. Glad pingst! hälsar biskop Mikael Mogren i sin krönika.
Teologi och nutidsfrågor i centrum för Teo i tiden som presenterat sitt program.