Både klart och trevande i ärkebiskopens bok om fredsteologi
Judith Fagrell läser Martin Modéus bok och finner god hjälp för församlingar som vill fördjupa sin kunskap om den andliga vården i ofredens tid.
Judith Fagrell läser Martin Modéus bok och finner god hjälp för församlingar som vill fördjupa sin kunskap om den andliga vården i ofredens tid.
Sverige rustar sina gränser - men vem rustar svenskarnas hjärtan? Det undrar Robert Tjernberg i en krönika från Almedalen.
I Älmhults kyrka har 35 personer samlats till konferens om andlig beredskap. I en sekulär och orolig tid har kyrkan en viktig roll att spela, är budskapet.
500 döda togs om hand under försvarets övning Aurora 26. Men det var dockor som låg i liksäckarna som lades i jorden. "Man blir berörd när man ser alla gravarna", säger medverkande kyrkoherde Lars Viper.
Den 12 december 1943 står författaren Amelie Posse i predikstolen i Boo kapell i Nacka. Grundaren av den antinazistiska Tisdagsklubben håller en varnande predikan kryddad med bibelord.
I händelse av krig ska begravningshuvudmän kunna begrava fem procent av befolkningen i kistgravar. Linköpings stift startade beredskapsstugor för hjälpa församlingarna med förberedelserna.
”Att gräva gravar kommer att bli fokus vid krig eller en stor katastrof. Det kan hända att en del av vår personal måste arbeta utomhus och handgräva hela sin arbetstid”, säger Daniel Ljungberg på Malmö kyrkogårdsförvaltning.
ALMEDALEN. Under ett världskrig räcker det knappast med konserver, kamouflage och en större militär. Sverige behöver avsätta en budgetpost för existentiell beredskap, skriver Robert Tjernberg i sin krönika.
Situationen kan bli kritisk för begravningsverksamheten under en kris. Svenska kyrkan vill se ett större stöd av staten inför sådana händelser.
Ansvaret för att förbereda Sverige för krig gäller också Svenska kyrkan. De militära själavårdarna blir fler, men inget kyrkan gör får syfta till annat än att främja fred. Krig är synd, säger ärkebiskop Martin Modéus.
Svenska kyrkan behöver ta sin del av ansvaret som en del av samhället. Det gäller såväl omsorgen om människorna som de konkreta uppgifterna inom totalförsvaret.
Camilla Asp har nyligen klivit in i rollen som ny generalsekreterare i Svenska kyrkan. Nu tar hon också plats i Riksantikvarieämbetets nyinrättade råd som ska planera för skyddet av kulturarvet om det blir krig.
Sigtuna kommun behöver fler trygghetspunkter, platser dit invånarna kan ta sig vid till exempel översvämningar. Kyrkor tillhörande Svenska kyrkan har identifierats som lämpligast för att täcka upp behovet på landsbygden.
När Sverige skickar trupp till Lettland nästa år kommer också ett nytt soldathem att etableras. Det blir det första soldathemmet i utlandet sedan Bosnienkriget.
Soldathemmen är inte bara fritidsgårdar för soldater. De utvecklar även omfattande diakonala verksamheter.
Sverige skickar en reducerad bataljon till Lettland nästa år. Men någon permanent militär själavårdare på plats blir det inte denna gång.
Om kriget kommer har alla kyrkans anställda i uppgift att ingjuta hopp och mod i människor. Det bästa sättet att bli handlingsberedda är att ägna oss åt teologisk fördjupning.
Hur är det egentligen med kyrkans krisberedskap, frågar sig tidigare biskopen Lennart Koskinen i en debattartikel.
En ökad beredskap är något vi behöver arbeta med i samhället och i kyrkan. Men beredskap för vad? Vad ser vi om vi ser med Jesu, och inte försvarsmaktens, blick på världen och med hans ögon på vårt uppdrag i denna tid?
En ny rapport från FOI pekar ut kulturarvet som ett mål för främmande makt i händelse av konflikt. "Hotet gäller det kyrkliga kulturarvet också", säger Mattias Legnér, professor i kulturvård vid Uppsala universitet.
En aktör i beredskapen, en röst för klimatet och en stöttepelare för samhällets utsatta. Det är några roller som kan bli allt viktigare för Svenska kyrkan, enligt kyrkokansliets nya omvärldsrapport.
"Trots oron i världen får vi inte tappa fokus på att det är i fredens riktning som vi måste gå", säger ärkebiskop Martin Modéus efter överbefälhavarens och ministerns krigsvarning.
Kvistofta församling vann tvisten i mark- och miljööverdomstolen om att få anlägga en ny begravningsplats avsedd för muslimer. Men nu har församlingen beslutat att ändå inte anlägga en mångkulturell kyrkogård på platsen.
En ny enhet för civil beredskap har skapats på kyrkokansliet. Fyra nya tjänster håller på att tillsättas och rekryteringen ska vara klar innan jul.
I Sverige finns omkring 2 800 begravningsplatser. I slutet av århundradet kan 300 begravningsplatser ha drabbats av bland annat erosion och jordskred på grund av klimatförändringarna, säger forskare.
Regeringen föreslår ett förhöjt statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder som föreningar och trossamfund kan ansöka om. Anslaget föreslås öka från 44 miljoner kronor till 74 miljoner kronor årligen.
Risken för ett terrorangrepp i Sverige är hög. Säpo har höjt terrorhotnivån till nivå 4. I domkyrkorna i Uppsala och Göteborg följer personalen alla säkerhetsrekommendationer.
”Samtliga kyrkor i Sverige måste förbereda sig på attentat”. Det säger Peter Hällsten, ansvarig för trossamfund på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
För att kunna upprätthålla begravningsverksamheten och andra viktiga verksamheter även vid kris och krig, har Svenska kyrkan börjat krigsplacera personal.
När vapen plötsligt kallas fredsstiftare behöver kyrkan utmana den rådande diskursen genom att åter igen berätta evangeliet.
Nu varnar forskare församlingar att spara pengar inför eventuellt ekonomiskt svåra tider. Just nu är det ingen kris, men om fler utträden sker samtidigt som inflationen ökar kan ekonomin tryta om några år.
För att kunna begrava fem procent av befolkningen under kris eller krig, behövs mark att göra det på. I Växjö stift ska förberedelserna vara klar senast den 15 maj i år.
Svenska kyrkan ser över beredskapen på nationell nivå och i församlingarna. Under krig och kris måste kyrkan kunna fortsätta sin verksamhet "så att vi kan fortsätta vara ett stöd för människor och bidra med hopp och livsmod", säger Lisa-Gun Bernerstedt beredskapsansvarig på kyrkokansliet.
Prepping är motsatsen till egoism. Det menar prästen Jonas Ahlforn som vill lära kyrkans församlingar att vara förberedda om krisen kommer.