Större intresse för att bli präst bland unga
Flera stift upplever att prästkandidater har strömmat till de senaste åren. Men fortfarande är de inte tillräckligt många för att täcka pensionsavgångarna överallt.
Flera stift upplever att prästkandidater har strömmat till de senaste åren. Men fortfarande är de inte tillräckligt många för att täcka pensionsavgångarna överallt.
Växjö stift har nu fler präster på väg in i yrkeslivet än på väg ut. "Gruppen som återvänt är 20-åringarna där att bli präst är det första yrkesvalet," säger Rickard Bonnevier, biträdande stiftsdirektor.
Bara hälften av dem som arbetar som församlingspedagog har gått kyrkans profilutbildning. "Fler måste gå utbildningen för att säkra den framtida försörjningen av goda pedagoger i kyrkan", säger stiftens rekryterare.
"Om man efter 19 år i yrket känner att den gör skillnad, då är det en bra utbildning.", säger Ingela Wijk Lindroth. Hon går Svenska kyrkans utbildningsinstituts slutår för församlingspedagoger.
En låst orgel samlar damm. Till slut dansar inte längre fingrarna över tangenterna – utan mössen bland piporna. Kyrkans klingande kulturarv tystnar.
Många församlingar har infört så kallade vikariestopp. Men utan att få vikariera på riktigt riskerar orgelspelandet som hobby att bara fortsätta vara en hobby.
Kyrkostyrelsen har felaktigt gått emot kyrkomötets beslut, tycker två ledamöter från Fisk. De motionerar för att stödet till Ung resurs ska fortsätta.
Risken är att vi lider av den ideologiska blindhet som beslutar och handlar utifrån en tidigare problematik men som nu är passerad. Att man går från det ena diket till det andra diket.
Det talas för litet om att många erfarna och dugliga präster hankar sig fram på vikariat och går arbetslösa av och till.
Kyrkostyrelsen har beslutat att fasa ut den nationella finansieringen av praktikprogrammet Ung resurs. Sex ledamöter motsatte sig beslutet.
Det är angeläget att ta till vara alla kyrkoarbetares kompetens. Det måste vara stiftsledningens uppgift.
Kyrkomötet har gett ett tydligt uppdrag åt kyrkostyrelsen. Men kyrkostyrelsen vill lassa över ansvaret på någon annan. Trots att det här är fråga om en nationell angelägenhet. Ett inarbetat koncept. Ett sätt att mota rekryteringskrisen.
Det är en utmärkt rekryteringsbas för Svenska kyrkans profilyrken.
Bristen på kyrkomusiker är stor. Nu blir det möjligt att läsa till kantor i ytterligare en större stad.
Bristen på de fyra kyrkliga profilyrkena är akut. Framför allt måste församlingarna frigöra utrymme i kyrkomusikertjänsterna för att kunna rekrytera framtidens kollegor.
Det krävs mer för att unga ska välja tjänst i kyrkan. Det är dags att radikalt och frimodigt ta de yngsta på allvar. Visa inte bort den som vill tjäna Herren för att den inte först jobbat tio år i mataffär, skriver debattörerna.
Uppsala stifts biskop Karin Johannesson ska besöka Sandvikens pastorat. Det som ska diskuteras är pastoratets svårigheter att rekrytera präster och diakoner.
Det finns många möjliga förklaringar till att stiften blivit en tredje utbildningsgivare, flera av dem rimliga. Men Svenska kyrkan är för liten för att bedriva tretton olika pastoralteologiska utbildningar i miniformat, en i varje stift.
Vi ifrågasätter inte språkens roll i prästutbildningen, utan vill ge biskopen en möjlighet att ge dispens i vissa fall
Att präster efter många år i tjänst inte har nytta av hebreisk grammatik kanske snarare handlar om vilken tid som tillåts läggas på prästens egen förkovran, skriver debattörerna om förslaget att låta vissa studentgrupper skippa studier i grekiska och hebreiska.
En debatt om rekrytering till kyrkans profilyrken pågår i Kyrkans tidning. 11 kyrkoherdar ger i en debattartikel förslag för att minska den akuta bristen. Tyvärr missar de det viktigaste, skriver Rickard Bonnevier, biträdande stiftsdirektor Växjö stift, i en replik.
Snabbspår till prästtjänst för akademiker och undantag från kravet att studera klassiska språk är två av förslagen för att minska prästbristen. Rätt utformade skulle åtgärderna säkert ha effekt, men alla reformer som minskar på utbildningens bredd är problematiska.
Bristen på präster, diakoner, musiker och församlingspedagoger är redan akut – och det kommer att bli värre! Här är våra förslag på åtgärder.
Härligt om dagens biskopar hade möjligheten att vara lika engagerade som ärkebiskop Nathan Söderblom var
“Det är en av de tyngsta positionerna vi har i samhället”, säger Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen, om rekryteringen av ny generalsekreterare för Svenska kyrkan. Kyrkomötets beslut blir avgörande.
Kyrkostyrelsen vill att identiteten på sökanden till tjänsten som generalsekreterare på kyrkokansliet ska hållas hemlig. Ett förslag om ändring i kyrkoordningen är lämnat till kyrkomötet, som kommer att fatta beslut i frågan till hösten.
Det framställs som ett problem att så många kvinnor prästvigs och att många befintliga präster är kvinnor. Fokus borde istället ligga på hur vi nå ut.
Kyrkan är en arbetsplats som inte liknar något annat i Sverige. Vi är många arbetslag på många platser där samhällssituationen ser olika ut, men alla har ett mål; att växa som församling. Då är det ytterst viktigt att förstå kyrkans profilyrken som mer än ett jobb – främst ett uppdrag att vara närvarande och bygga sin församling över en längre tid. Därför får vi inte låta längtan efter prestige eller bekvämlighet påverka oss, så att vi inte lämnar en församling för tidigt och verksamheten tar all skada.
Tips och råd till Svenska kyrkan om hur man kan behålla sina musiker och dessutom rekrytera nya inför framtiden.
Svenska kyrkan står vid ett vägskäl i sin historia, i en tid när engagemanget såväl som tillhörigheten minskar. Vi behöver ta vara på engagemang och vända den nedåtgående trenden. Vi måste tänka om och jobba på ett möjliggörande sätt. För att Svenska kyrkan ska behålla sin lekmannaförankring måste kulturen kring ideellt engagemang förändras.
Alla Svenska kyrkans församlingar behöver en genomtänkt idé om hur församlingsbor ska kunna upptäcka sin längtan och kallelsen till kyrklig tjänst. En bra metod är att i alla verksamheter låta deltagarna dela sina berättelser om vägen till kyrkligt engagemang.
Prästbristen i Östjämtland har växt till ett allt större problem. I dagsläget finns det bara en anställd präst i Östra arbetsområdet, som omfattar Ragunda kommun och del av Bräcke kommun. "Vi känner en oro inför framtiden", säger Oddbjörn Ericsson, vice ordförande i kyrkorådet i pastoratet.
Hur ser arbetsmarknaden ut för den som vill jobba inom Svenska kyrkan? Kyrkans Tidning hjälper dig hitta rätt genom att berätta om framtidsutsikterna och arbetsvillkoren.
Kyrkoherdarnas löner har i snitt ökat med två procent under 2020 medan organisternas låg stila. Kyrkogårdsarbetarna och församlingsdiakonerna har minskat i antal. Det visar ny lönestatistik från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
Varje församling ska ha rekrytering i tankarna, både genom att lyfta in nya anställda och genom att vårda den personal som finns. Karlstads stifts rekryteringsprojekt, som pågått sedan 2016, går nu in i nästa fas. Den utgår från församlingen.
De som gått på utbildningar på Svenska kyrkans utbildningsinstitut (Skui) sedan starten 2014 ger undervisningen relativt lågt betyg. Förbättringar behövs på flera områden, visar en verksamhetsutvärdering.
Var finns kyrkans omsorg om äktenskapen i familjer där ena parten är kallad till att bli präst? Var finns kyrkans jämställdhetsperspektiv, när ansvaret för hem och barn så tydligt hamnar på den ena parten i en familj när den andra flyttar för att läsa på pastoralinstitutet?
Nuvarande utbildningsordning utgår från församlingslivet men räknar också med poängen i att en stor del av utbildningen genomförs på ett samlat sätt på en professionaliserad skola, skriver Kenneth Nordgren i en replik till Mölndals pastorat.
Svenska kyrkans utbildningsinstitut kan med fördel behålla den digitala utbildning som praktiserats under våren 2020, där profilstudierna bedrivs hemifrån lokalförsamlingen. Den fysiska närvaro vi trodde var nödvändig (pre Coronam) när utbildningsinstitutets regler för fysisk närvaro skapades har nu (post Coronam) visat sig inte alls stämma längre.
Tre präster har gått i pension och två har lämnat på egen begäran. Dessutom saknar pastoratet en ordinarie kyrkoherde.
Mattias Bähr, 47, blir ny domprost i Linköpings domkyrkopastorat i februari nästa år. Han efterträder Peter Lundborg, som går i pension efter 15 år på tjänsten.
Den första februari nästa år installeras den nya domprosten i Linköpings domkyrkopastorat. När ansökningstiden nu har gått ut, visar det sig att åtta personer sökt tjänsten.
UPPDATERAD. I februari 2020 berättade Birgitta Ed om sin tro och sitt liv som präststudent. När Kyrkans Tidning når den tidigare pr-konsulten två och ett halvt år senare har hon närmat sig sitt mål. Den 22 januari vigs hon till präst i Strängnäs domkyrka. "Det känns smått overkligt, men fint. Jag tror att det är dit jag varit på väg hela livet", säger Birgitta Ed.
Kyrkans Tidning ställde fyra frågor till Sveriges 13 stift för att ta reda på hur det ut med prästrekryteringen.
Vissa församlingar i Svenska kyrkan möter nu den försämrade ekonomin genom att minska antalet anställda och säga upp personal på grund av arbetsbrist.
Prognosen som Luleå stift lämnat in till nationella nivån var felaktig. Antal tjänster inom profilyrkena väntas minska med 22 procent till 2030.
Pensionerade präster kan vara den yrkesgrupp som är mest verksam efter pensionering. När emeritiprästföreningen i Skara stift möts till en av två årliga träffar så samtalas det inte bara om gamla minnen utan också om frågor som är aktuella för kyrkan i dag.
Luleå stift räknar med att antalet präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker minskar med drygt 30 procent till år 2030. Göteborg stift förutspår en minskning med 12 procent.