Svenska kyrkan börjar inte i Uppsala
Svenska kyrkan börjar hos oss.
Replik. Viktigt att värna om det relationella nätverket och den församlingsgemenskap som är myllan där engagemang och delaktighet växer.
Vi rör oss bort från folkkyrkotanken mot en kongregationalism där kyrkan reduceras till dem som aktivt söker sig till en specifik byggnad.
Replik. När ekonomi och beslut flyttats bort från denna gemenskap försvagas sambandet mellan utveckling av teologi, organisation och ansvar.
Riskerar ersättas av en nationell koncern med kundtänk.
Varför stormade Joakim Granberg ut? Varför brydde sig inte Posk om att utmana S-styret? Lyssna på veckans Makten och härligheten.
I mars i år gick bolaget som drev pilgrimscentret i Selånger i konkurs. I vår öppnar centret igen. ”Det känns jätteroligt”, säger Tove Norrfelt, församlingsherde i Selångers församling.
Nu måste kyrkan visa tydligt på alla plan att den menar allvar med det uppdrag och förtroende hon gett oss!
En del av ansvaret för verksamheten på pilgrimscentrum i Vadstena på väg att flyttas från Linköpings stift till pastoratet. ”Ansvarslöst av stiftet”, säger Anders Lind, Vänstern i Svenska kyrkan (Visk).
Replik. Om min bild av vår ekonomiska situation i vår församling är felaktig, skulle jag gärna bli korrigerad. Men då vill jag också veta varifrån ska pengarna eller besparingarna komma.
Det är inte verksamheten som ska generera pengar.
Fler och fler långtgående krav ställs på åtgärder som avser skydda de som vistas i kyrkorna, men som riskerar förvanska vårt kulturarv.
Att ha en bredare förankring i lokalsamhället, fler ben att stå på, är inget hinder för att predika evangelium.
Tyvärr har jag mött församlingsråd som inte hittat sin roll.
Slutreplik. Det är problematiskt att kyrkostyrelsen beslut går utöver de uppdrag kyrkomötet gett när beslutenpå djupet förändrar Svenska kyrkan grundläggande struktur.
Ledningen för Luleå stift tror att större pastorat kan rädda små församlingar. Men alla är inte övertygade.
Tre församlingar i Jämtland går samman i ett nytt pastorat från och med 2027.
Två församlingar av fem vill inte ha en sammanläggning på Norrmalm och i Gamla stan i Stockholm. En församling vill se en annan lösning och de två övriga vill ha en sammanläggning. Det visar den färdiga utredningen från Stockholms stift.
Kristinehamns pastorat blir en församling den 1 januari 2025 har stiftsstyrelsen i Karlstad beslutat. Men flera församlingsråd i pastoratet hade helst velat se andra lösningar.
Vi måste arbeta aktivt med att se till att unga får höras i beslutande rum
Nu, precis som förra gången, saknas ett klart svar på frågan varför församlingarna ska slås samman. Vad är syftet?
Frågan om storpastorat i Svenska kyrkan är mycket omdiskuterad. Två inkomna motioner om utvärdering till förra årets kyrkomöte har styrts ner med motiveringen att en omfattande kartläggning inte är genomförbar. Det målas upp många olika bilder om läget, men ett viktigt perspektiv saknas: Vad har storpastoraten inneburit för alla de barn och unga som har vuxit upp i och bor i dem? Vi unga påverkas i allra högsta grad, och här är våra erfarenheter.
Nu slås ytterligare ett antal församlingar samman. Karlstad stift gör flest sammanläggningar.
Vi skulle framöver önska ett samtal som bygger mindre på hörsägen och mer på fakta, skriver tre företrädare för Visk i en replik.
Församlingens oro och frågor har helt förbisetts under omorganisationens tid
Malmö pastorat präglas av centralisering, oklar information och ovilja att besvara ställda frågor.
Stämningen är uppenbarligen god bland herrarna i Visk Malmö, men frågan är om den är den ute i pastoratet?
Vi är på rätt väg både gällande organisationen och personalens välmående
Storpastoratens organisation behöver ses över innan idealiteten upphör och anställdas engagemang falnar efter flera års frustration
Stora pastorat är förmodligen normaltillståndet för Svenska kyrkan både nu och på sikt. Men för att de ska fungera som det är tänkt behövs fortsatt arbete, inte minst med de interna relationerna och underifrånperspektivet.
Så länge det inte finns en väl förankrad organisation är det svårt för någon kyrkoherde att lyckas.
Kyrkoordningen i dag är skriven så att den först betonar församlingen för att sedan osynliggöra den.
Det måste vara möjligt att ge också församlingsråden en känsla av att de har betydelse och ansvar.
Fem präster har fått omplaceringerbjudanden när Malmö pastorat organiserar om sin ledningsstruktur. Arbetsgivaren menar att förändringen gynnar församlingen, men förtroendevalda och facket är kritiska.
Vi har i Domkyrkopastoratet i Göteborg en viss förkärlek för att hålla oss till reglerna i kyrkoordningen, skriver kyrkorådets ordförande i en replik till Bengt Inghammar.
Pastoraten har blivit maktcentrum som är ytterst ovilliga att släppa ifrån sig något verkligt inflytande.
Med en delegering ”uppåt” riskerar vi att förlora den kreativitet som kan finnas i de mindre sammanhangen. De ”tusen blommorna” får aldrig blomma.
Reflektion med anledning av Lena Löwendahl Kjellströms debattartikel
Att hitta vägar till en hållbar kyrka i framtiden är målet – men om vi längst vägen faktiskt missar att möta människor, Gud och varandra, vad blir det i så fall kvar?
Förändring är nödvändig för att kommunikation och samarbete ska fungera i Malmö pastorat, säger kyrkorådets ordförande. Men många förtroendevalda upplever att det viktigaste, den lokala förankringen, riskerar att ryckas bort.
Nya Sydöstra Jämtlands pastorat har 16 församlingsråd, 200 fastigheter samt varannan prästtjänst vakant. Kyrkoherde Christin Nygren-Sundvisson hoppas att stiftsstyrelsen tänker strategiskt kring rekrytering.
Svenska kyrkans bostäder i Örebro vill bygga ett generationsboende i Almby kyrkpark. Studenter och äldre ska kunna bo tillsammans i ett nytt bostadsområde som inspirerats av en holländsk modell.
Fackförbundet Vision har ansökt till Arbetsdomstolen om att stämma ett pastorat i Mellansverige och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
Tio år efter att strukturutredningen blev klar fortsätter antalet församlingar och pastorat att minska. Utredaren Lars Johnsson (S) tycker att det är dags för en utvärdering av reformen.
Av de 28 indelningsändringar som görs handlar tolv om pastorat som blir församlingar. Av dessa ändringar sker sex stycken i Lunds stift.
Skara stiftsstyrelse har under fler år utrett en indelningsändring rörande Lugnås-Ullervads pastorat, Töreboda pastorat, Amnehärad-Lyrestads pastorat och Mariestads församling.
Från och med nyåret 2021 kommer Svenska kyrkan att ha 609 ekonomiska enheter, jämfört med dagens 615.