Dessa fick högst KAE – nu kan Visnums-Kils kyrka äntligen renoveras
Visnums-Kils kyrka får högst kyrkoantikvarisk ersättning i Karlstads stift. Kyrkans Tidning har sammanställt de kyrkor stiften valt att satsa mest på.
Visnums-Kils kyrka får högst kyrkoantikvarisk ersättning i Karlstads stift. Kyrkans Tidning har sammanställt de kyrkor stiften valt att satsa mest på.
Det blev en dyr nota för färgkaoset i Tjärstads kyrka i Rimforsa där de nymålade bänkarna inte ville torka. Nu har bänkarna målats igen.
Norra Solberga nya kyrka i Södra Vedbo pastorat får inte kyrkoantikvarisk ersättning. Nu rasar putsen ner.
I kyrkornas mörkaste vrår, från torn till källare, letar två bokdetektiver efter spännande fynd. De hjälper församlingarna i Karlstads stift att ta bättre hand om sina tryckta rikedomar.
Flera partier hade velat se en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen. Men efter debatt i riksdagen röstades förslagen ner.
Detta sätt att arbeta borde uppmärksammas betydligt mer.
Replik. Synen på vårt kulturarv är en ödesfråga för möjligheten att ta hand om det.
Replik. Staten bör inte definiera kyrkan. Det blev särskilt tydligt när Sankta Eugenia katolska församling nekades stöd eftersom dess kyrkorättsliga ordning ansågs ”odemokratisk”.
Den kyrkoantikvariska ersättningen blir 490 miljoner även nästa år. "Det är en besvikelse att församlingarna inte fullt ut ges förutsättningar att ta sitt ansvar", säger Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd Svenska kyrkan.
För 15 år sedan var S:t Johannes en församling med god ekonomi och ett stort kapital. I dag är ekonomin ansträngd och kvar finns en liten kyrka med renoveringsbehov. I en av församlingens tidigare fastigheter bor förtroendevalda i attraktiva bostadsrätter.
Storkyrkan och Tyska kyrkan i Stockholm har entréavgifter. Trots kritik ser domprost Jonas Eek inget egentligt alternativ som läget är nu.
Den kyrkoantikvariska ersättningen ska höjas från 460 miljoner kronor, till 490 miljoner. För lite, tycker Svenska kyrkan. Men är det lite? Kyrkans Tidning jämför med de nordiska länderna.
Norska kyrkan har i år sjösatt en ny strategi för det kyrkliga kulturarvet. Regeringen har beslutat att skjuta till 10 miljarder norska kronor under de kommande 20–30 åren i en särskild fond för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla kyrkor.
I Finland betalar staten för närvarande 124 miljoner euro (motsvarande nästan 1,4 miljarder svenska kronor) till kyrkan för att den ska utföra samhällstjänster som begravningsverksamheten, folkbokföringssystemet liksom en del av bevarandet av kulturarvet.
Danska folkkyrkan är statlig och medlemsavgifterna betalas via skattsedeln – vilket är den största inkomstkällan för kyrkan. Avgiften betalas av alla medlemmar i kyrkan som är skattepliktiga i Danmark, knappt sex miljoner eller 74,1 procent av befolkningen den 1 januari 2024.
Den kyrkoantikvariska ersättningen, KAE, får ett tillskott i regeringens budget som presenteras i dag – från 460 miljoner till 490 miljoner. "Det motsvarar långtifrån det Svenska kyrkan har bedömt vara rimligt och nödvändigt", säger en besviken ärkebiskop Martin Modéus.
Att skära i finansieringen av kyrkans samhälleliga uppgifter är ett brott mot grundlagen. Det skriver Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands kyrkostyrelse om regeringens föreslagna budgetnedskärningar.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kan förlora motsvarande 230 miljoner kronor av 1 400 miljoner i statlig finansiering som går till bland annat begravningsverksamhet och kulturhistorisk vård. Det framgår av det budgetförslag som finansminister Riikka Purra, Sannfinländarna, presenterade i förra veckan.
Bunkeflos kyrka, som är stängd sedan 2017, renoveras för omkring 30 miljoner kronor.
Det krävs förändringar i regelverket för att inte kyrkan ska bli ett fastighetsverk. Det menar forskaren Henrik Lindblad. Men Svenska kyrkan fokuserar på en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen.
På landsbygden kämpar många pastorat med underhållet av kyrkorna. Tidaholms pastorat får nu drygt två miljoner kronor till renoveringen av en kyrka, men har ytterligare 16 kyrkor och flera kapell att ta hand om.
När Svenska kyrkan besökte riksdagens kulturutskott var budskapet att den kyrkoantikvariska ersättningen måste blir större.
Svenska kyrkan tar väl hand om det kyrkliga kulturarvet, skriver regeringen i en skrivelse till riksdagen. Men regeringen ger inga besked om höjd kyrkoantikvarisk ersättning i skrivelsen.
Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet ska besöka kulturutskottet. De har bjudits in av utskottets ordförande Amanda Lind för att tala om den kyrkoantikvariska ersättningen.
Floda kyrka utanför Katrineholm har tvingats stänga på grund av rasrisk. En akut reparation skulle kosta någon miljon, men att möta hela underhållsbehovet skulle kosta tiotals miljoner. Och det dröjer tills församlingen kan få stöd.
Många församlingar har inte längre råd att underhålla sina kyrkor. Nu genomför Svenska kyrkan en omfattande kampanj för att få politikerna att inse allvaret och agera.
I en debattartikel skriver ärkebiskop Martin Modéus och generalsekreterare Helén Ottosson Lovén att staten måste agera för att kunna bevara Sveriges största sammanhängande kulturarv.
S:t Johannes församling har öppnat både kyrkan och kyrkogården igen. Men renoveringen av kyrktornet tar längre tid – den varar till mitten av sommaren 2024.
Nu måste vi tillsammans med länsstyrelserna göra en plan över vilka kyrkor som vi vill bevara med spåntak.
Regeringen föreslår i sin budgetproposition att den kyrkoantikvariska ersättningen ska vara oförändrad. Markus Dahlberg, Svenska kyrkans kulturarvschef, säger att det var väntat.
Svenska kyrkans omfattande rapport om den kyrkoantikvariska ersättningen, KAE, har lämnats över till Kulturdepartementet. Den visar på ett stort behov av förändring, säger Markus Dahlberg, enhetschef för kulturarvsstöd i Svenska kyrkan.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver ärkebiskop Martin Modéus att statens kyrkoantikvariska ersättning behöver höjas för att kulturarvet ska kunna bevaras och utvecklas.
Förra året ansökte församlingarna om 930 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning, mer än dubbelt så mycket som staten ger. Det visar den årliga rapporten om den kyrkoantikvariska ersättningen.
Höj den kyrkoantikvariska ersättningen, tyckte två socialdemokrater i en motion till riksdagen. Riksdagen höll inte med och avslog motionen.
"Jag tror att vår motion om uppräkning kommer att gå igenom", säger Inga-Lill Sjöblom, S, en av de riksdagsledamöter som motionerat om höjd kyrkoantikvarisk ersättning.
Att en stor del av kyrkounderhållet bekostas av Svenska kyrkan är “alarmerande och oroande”, skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter i en motion till riksdagen om att höja den kyrkoantikvariska ersättningen.
Som Sveriges nya socialminister med ansvar för trossamfunden hoppas Jakob Forssmed att få tala mer om existentiell hälsa. I den tuffa ekonomiska verkligheten finns dock inget utrymme för att höja den kyrkoantikvariska ersättningen, säger han.
Regeringspartierna har inte lyssnat på sitt stödparti Sverigedemokraterna i frågan om den kyrkoantikvariska ersättningen. Det blir ingen höjning 2023.
När en kyrka brinner eller skadas kan det vara bråttom att få rätt information om vilka föremål som ska räddas och i vilken ordning. Nu moderniserar Karlstads stift sina digitala insatskort i samarbete med räddningstjänsten och lägger dem i en app.
Stiften har fördelat den kyrkoantikvariska ersättningen för 2023. Här är ersättningen stift för stift, samt de två kyrkorenoveringar som får mest i ersättning i varje stift.
Att sälja kyrkor när intäkterna minskar är inte rätt väg att gå, i stället bör kulturarvet moderniseras. Det anser Heikki Ranta, stiftsantikvarie i Lunds stift som får mest i kyrkoantikvarisk ersättning.
Jäders kyrka i Strängnäs stift får 7,8 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning för 2022. Det mesta av det går till ett stort restaureringsprojekt av kyrkans utsmyckningar i sandsten från 1600-talet.
Restaureringen av Uppsala domkyrkas tornkrön har pågått sedan januari 2019 och nio ton gjutjärn har tillverkats. På måndag påbörjas arbetet med att sätta kors och andra delar på plats igen.
Från och med i år kan både aktörer inom och utanför Svenska kyrkan söka kyrkoantikvarisk ersättning inom det nationella programmet för kunskapsutveckling. Nu är det klart vilka projekt och förstudier som får pengar.
Marsvinsholms kyrka i Ljunits församling får drygt 13 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) för 2021. Pengarna ska användas till omfattande renovering av tegelfasaden, fönstren och kyrktornet.
Fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning går allt oftare till de mest akuta åtgärderna. Eftersom glappet ökar mellan önskade åtgärder och de medel som delas ut, söks allt mindre pengar till förebyggande projekt.
Nu kan man få stöd för att utveckla nya metoder för vård av det kyrkliga kulturarvet. – Vi hoppas få in ett antal goda projektförslag, säger Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd på kyrkokansliet.